red wine and satc


Nu sätter jag mig i soffan med ett glas rött och tittar på Sex and the city. Love!

att det kan va' så svårt att vara 20 år

Tror ni att folk kan förändras? Verkligen förändras. Då menar jag inte ny frisyr, ny klädstil, viktnedgång eller något annat ytligt. Utan att verkligen, verkligen ändras, enda in i själen.

Kan den där killen i skinnpaj som spelar svår, är elak och lever skandalöst orelevant enligt statementet "sex, drugs n' rock n' roll" verkligen ändra på sig? Kommer han någonsin vara den killen som sätter ner foten och säger stopp? Kan den där tjejen som alltid blivit kallad för "the good girl", som alltid skött sig och aldrig gjort något som är ens i självaste närhet av rockliv, kan hon ändra sig? Eller handlar allt egentligen om att växa upp?

På sistone, är det enda jag iprincip hört i klagoväg är att vi håller på att bli så gamla. KOM IGEN, vi är 20 år! Vi ska egentligen leva loppan, supa oss så fulla att man fnittrar åt allt, hamnar på något statt, dansar som om det inte fanns någon morgondag och skrattar sedan ikapp in på småtimmarna i tältsängarna.

Men när är det egentligen tid för att säga stopp, hur vet man, NÄR vet man att det är dags att kliva av hästen och börja leva lite mer vuxet? Och, vad är egentligen vuxet?

När vi är barn, så handlar allt om att man ska verka så vuxen som möjligt. Du ska göra allting själv. Vi tjejer iallafall, uppför oss väldigt moderligt. När jag tittar på min lillasyster som är nyss fyllda 2 år, kolla bara på henne.. Hon sköter om sina dockor och mjukisdjur som om det var hennes barn, hon står och lagar soppa på sin låtsasspis i lekrummet, viker ihop sina filtar och är väldigt nogrann med att slänga saker?

När vi sedan bli ungdomar, tonåringar, vad vi nu ska kalla det. Så strävar vi också även där mot att verka så vuxna som möjligt. Men den nogrannhet och hyfs dämpas radikalt vilket beror mest från person till person i för sig, men om man pratar i ren allmänhet. När vi sedan växer upp och blir äldre, så vill man vara yngre. Så egentligen, plus minus noll.. Vi spenderar våra första kanske, 25 år att vilja verka vuxnare.. Det resterande åren av våra liv så vill vi egentligen bara ha de unga åren tillbaka.

Så varför hetsa över att bli eller vara vuxen, när du lika gärna kan leva ungt nu? Hoppa på det tåget, sedan när du tycker att du är färdig eller kanske var onöjd med den resan så kan du kliva av tåget och anse dig själv vara vuxen eller kanske köpa en ytterligare tågbiljett till någonstans chillax åter igen? 

Men det är också då man kommer förstå att man har växt upp. För så länge man gör saker för sig själv och försöker utveckla sig själv så mycket som det bara går så kommer man växa upp och bli den person man verkligen vill bli. För det är inte slutdestinationen som räknas, det är resan och hur du tagit dig dit som räknas. För att växa upp och att vara vuxen är ju egentligen inte samma sak, when everything comes around.

Så låt oss hoppas på att killen i skinnpaj och den snälla flickan köper biljetter så att dem tar tågresan och börja inse att vi växer upp hela tiden och kommer göra det, hela livet ut. För det är så man förändras. Att växa upp och förändras går hand i hand med varandra. När vi förändras, om vi förändras, och det hoppas jag att alla upplever.. Så är den enda förklaringen att vi växer som person. Vi växer upp och det är också det som är tjusningen lite. Resan till att bli vuxen.


things of the heart of the matter


bild från tumblr, typografi gjord av mig.

.


grönan

Kan man verkligen ha tivoli-hangover? För mycket karuseller och socker? Mhm! Här får ni en bild på Mics, Johan och Emil. Jäkla puckon ;D Nu hoppar jag in i duschen, shejpar till mig och drar ner på stan för en fika med Johanna! PUSS!


till storstan

Snart bär det av till storstan Stockholm, jag och några vänner ska gå på grönan, så det ska bli otroligt kul! Var så himla länge sedan jag var på ett nöjesfält, jag älskar verkligen att åka karuseller, jag åker allt och då menar jag ALLT! Nej, nu måste jag dra. Mics och Johan kommer snart med bilen, vi hörs. PUSS!


yes it feels like love love love..








The Kooks

"om du tycker att folk där hemma i avesta är galna, då har du inte sett någonting än, här i stockholm är dem ännu galnare"

 

G-grandma

Hello, nyduschad efter en dag med målning av huset och snart är det mat, följt av lite mys i soffan skulle jag tro och kanske ett glas rött till de? Mmm.. Imorgon åker jag till gammelmormor i Borlänge, har inte sett henne på evigheter, så det ska bli väldigt kul :) Vilket menas att det blir förmodligen bara ett, om än det, blogginlägg på kvällen. Hörs, PUSS!

förlåt


Underbart eller vad? Jag älskar verkligen när det är sådana enkla pianospel, inte sådär övergjort på nått sätt och Magnus röst får mig att smälta en aning. Bara lite. Bara pyttelite.

valedictorian speech/ eclipse

"When we were five, they asked us what we wanted to be when we grew up. Our answers were things like astronaut, president, or in my case… princess.

When we were ten, they asked again and we answered - rock star, cowboy, or in my case, gold medalist. But now that we've grown up, they want a serious answer. Well, how 'bout this: who the hell knows?!

This isn't the time to make hard and fast decisions, its time to make mistakes. Take the wrong train and get stuck somewhere chill. Fall in love - a lot. Major in philosophy 'cause there's no way to make a career out of that. Change your mind. Then change it again, because nothing is permanent.

So make as many mistakes as you can. That way, someday, when they ask again what we want to be… we won't have to guess. We'll know."

Det här är Jessicas valedictorian tal från filmen Eclipse som Lisa läste upp för mig igår. Det är så klockrent, så jävla klockrent. Den delen som är med fetad stil är min favoritdel. PUSS!

I guess I've missed out a lot

Jag drar snabbt täcket över huvudet. Jag vill inte tänka, jag vill inte känna. Jag räknar gångerna, ett.. två.. tre.. Varför räknar jag gångerna för? Jag kommer inte ens ihåg alla gånger. Jag vill sjunka ner genom sängen, ner i jorden, ner till avgrunden. Jag vänder mig om på mage och borrar in mitt ansikte i kudden. Jag vill inte tänka. Tjejkompisar pratar om alla så kallade fjortis-minnen i mun på varandra. Jag var inte där. Barndomsvänner, jag har bott i tre städer. Alla gånger jag sagt nej. Nej till fester, nej till vänner, nej till kärleken. Jo, jag antar att jag missat en del, men jag säger ja från och med nu.

chloé


Jag tycker verkligen om att fota min tokiga lillasyster!

sunday funday




Micaela, Johan & Chloé blåser upp ballonger

Johan och Micaela



Min vackra syster, www.streetsofserenade.blogg.se

Dags att öppna presenter





Hoppborgen pappa hade köpt till Chloé, måste ju vara drömmen för en 2-åring!



Kusinerna till Chloé, Nathalie & Lisa

Så har min lillasyster fyllt två! Det här är bara ett urval av bilderna från söndagen men det kommer säkert dyka upp fler bilder i bloggen senare. PUSS!


when everything is so easy and so simple, you will always think that something is in disguise


summer day


Sheryl Crow har släppt ny platta, "100 miles from Memphis" och min absoluta favorit på den skivan är den nya singeln "Summer day" som ni kan lyssna och titta på i klippet ovan (hela skivan finns på Spotify). Kolla även på videon, så himla fin musikvideo tycker jag och är inte Sheryl bara för vacker? Det är riktigt svårt att tro att hon faktiskt är 48 år!?

Soundet på den här skivan är lite annorlunda än hennes tidigare skivor. Man märker tydligt att hon inspirerats av mycket 60-70tals musik och jag misstänker att Michael Jacksons (i hans tidigare år, Jackson5-tiden) har varit en stor inspirationskälla då hon faktiskt har tagit med hiten "I want you back".

Mestadels så går skivan under soul med en liten släng av jazz och-bluestoner inlindat i dessa härliga groovy tunes, vilket hon aldrig har gjort förut. Det är verkligen en skiva man gungar med i och "Summer day" gör mig otroligt glad. Den får det att bara spritta till i kroppen och det är ju faktiskt det som är meningen med musik. 


"If it doesn't make you happy, then what's the point?"
                                                      Luke Pritchard

I hope you see this, jerk

Jag sitter framför datorn, facebook är framme och det ska skrivas något på min status tänker jag. Plötsligt kommer en låt upp i huvudet på mig, jag är osäker på låttexten, så jag googlar den. Jag kopierar, klistrar in texten fint i statusfältet och tänker precis dela den med mina cirkus 360 vänner. Jag tvekar. Ska jag verkligen dela den här låttexten med 360 vänner och bekanta? Jag kommer ju bara framstå som en arg bitch i princip. Jag raderar texten i fältet, trycker upp en till flik och skriver in blogg.se

Nu sitter jag här och tänker samma sak. Ska jag dela med mig av den här texten och få ut det jag verkligen känner? Helt ärligt, jag bryr mig inte. För innerligt, med hela mitt hjärta, så vill och hoppas jag verkligen att du kommer se det här. Jag hoppas du läser min blogg, din jävla tölp!

YOU'RE A SELFISH NARCISSISTIC PSYCHO FREAKING BOOTLICKING NAZI CREEP!!

Det var till dig det! Hoppas att du fattar att jag menar dig också.

busy weekend


Puh. Äntligen får man andas ut lite! Det har varit full rulle på barnkalaset, hela helgen för den delen och jag är helt slut. Så jag har krypit i mjukiskläderna och ska snart ta på en film.
Jag laddar upp bilder från kalaset imorgon. besito!


hundranittio


photo by me

Oh herregud, det går verkligen i hundranittio! I fredags var det sommarfest och utgång och igår körde vi en lugn kväll på stan och kollade på några bekanta som spelade på Star efter vi hade varit hos våran Mamma på födelsedagsmiddag och idag är det kalas hemma här hos Hallström/Bolin för min älskade lillasyster som fyller 2 år! Senare ikväll blir det att vara hundvakt hemma hos min mamma.

Jo, på tal om att saker går i hundranittio. Nu har jag fått brev ifrån Stockholms Universitet, jag börjar den 19 augusti!! Gaaah. Fick lite smått panik eller rättare sagt, jag HAR lite smått panik! Det är f-n snart, kan inte fatta det. Gotta go now, PUSS!

dance and laughter are my drug


Vaknar inlindat i mina lila lakan, jag är vaken men vilar min trötta ögon under ögonlocken. Snart kommer det, jag håller andan. Jag väntar. Snart kommer den dåsiga efterdimman, påminnelsen på att man kanske inte skulle tagit den där sista kalla igår kväll, nu känner jag hur dimman infinner sig. I mitt huvud spelas kvällen upp som på en filmduk, alla scener känns alldeles verkliga. De har varit verkliga, det var ju igår. Scener från dansgolvet spelas upp mitt framför ögonen på mig, alla skratt. Så vackra, så verkliga. Jag känner mig levande, så levande. Jag vill komma ihåg varenda sekund, för livet är bra underbart ibland.
Dansa, skratta och lev. Placera sen alla dina vackra minnen i ditt hjärta för du kommer behöva dem när saker och ting kanske inte är lika vackra. /E

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0