Haha jag börjat skratta för mig själv när jag tänker på det, men samtidigt kan jag också grimasera riktigt rejält åt det här minnet. Jag önska jag kunde romantisera det lite, men kan inte.. Det är sjukt oromantiskt. Jag var ihop med klassens "bad boy", om man nu kan kalla det så, vi var nämnligen bara 11 år. Vi hade gått hem till en kompis och satt på golvet brevid varandra, kompisen satt mittemot och manade på att vi skulle kyssas, förstår ni nu? Så oromantiskt som det bara går att bli. Sedan ska vi inte ens komma att prata om kyssen. Just då, i mitt 11-åriga jag så kände man ju sig skitcool efter. Han trodde ju att han var expert på det där och jag visste inte ens vad jag höll på med, men elvispen var det iallafall för hela slanten. Usch, jag ryser nu. Gush. Vi sätter punkt för det här ämnet nu, haha.