Det blir som att se stjärnor. Hela kroppen mår bra, varenda liten centimeter. Det lilla ryggont som man hade imorse går bort och din kropp blir helt bedövad, som om du knaprat alvedon eller druckit dig berusad. Hela din värld stannar upp och ingenting annat existerar, allt annat blir obetydligt. Dina steg blir lättare och man glänser som aldrig förr. Munngiporna pekar ständigt uppåt och rycker och du kan inte låta bli att le åt varenda person du ser. Du ringer och smsar som en galning till familj och vänner. Du skulle vilja berätta för hela universum om du så kunde. När du går ut i det som du är medveten om är iskall krispig luft så känner du inte av det. Du svävar fram på moln och man är nära till tårar. Tårar av lycka i renaste form. Ditt favoritgodis som du köpte på vägen hem ifrån jobbet har aldrig smakat bättre och musiken i högtalarna gör att hjärtat skuttar och bankar ännu mer. Såhär högt upp har jag aldrig varit förut tror jag och det kommer nog ta en hel del tid innan jag kommer ner med fötterna på jorden.. Är det verkligen såhär det känns att vara lycklig? Svaret är JA.

ps. JAG KOM IN PÅ IDROTTSLÄRARPROGRAMMET I UPPSALA! iiiiiiiiih