Den här helgen har jag inte gjort mycket inte. Morgonmigränen har slått till igen också. Inte kul. Mycket film och handboll har det blivit och nu sitter jag och kollar på How I Met Your Mother och äter söndagsgodis. Imorgon är början på de tre sista dagarna på jobbpraktiken innan jullovet och det är lite vemodigt måste jag säga. Även fast jag är så otroligt överlycklig över att jag ska till Uppsala så är jag samtidigt rädd. Att jag har kommit in på idrottslärarprogrammet är faktiskt som att en dröm har blivit sann. Men nu är det nya grejer på gång; Jag ska åter igen flytta till en stad där, när jag tänker efter, inte känner speciellt många och jag ska börja ett program på universitetet.

Ibland känns det som om jag tar saker lite för givet. Speciellt Uppsala nu. Jag har sådana stora förväntningar. Nationsliv, leva lite fattigt i slutet av månaden, studier, nya människor och massor av nya erfarenheter. Jag vill ha allt det där. Jag tror dock att min flytt till Uppsala bara kan göra mig gott. Det måste jag hålla fast vid. Jag måste tro på det. Men på ett sätt så känns det som att jag bara har sett den bra sidan av Uppsala, nationslivet.. nöjeslivet. Och jag vet inte, jag tror att jag har blivit lite väl insnöad på att det är så roligt att jag glömt bort att jag faktiskt ska läsa en utbildning och därmed glömt allvaret i det hela. Men nu dividerar jag bara med mig själv och försöker hitta något som är fel på Uppsala. Men Uppsala kanske är perfekt för mig? Let's hope so.. 

puss på er alla som läser min blogg!