.. or love's gonna let you down
Vilket är sinnes.
Jag har alltid haft krav. Alltid. Men med åren så har listan blivit mindre och mindre och punkterna på listan har blivit mer och mer om hur killen ska få mig att känna och hans egenskaper. Mer än hur han ska se ut, vilken typ av kille han ska vara eller vad han gör.
Vi är uppväxta med kärlekssagor där prinsar räddar prinsessor och alla lever lyckliga i alla sina dar. Vi växer upp med den visionen att en dag kommer han bara komma till dig, allt förändras och livet blir som en dans på rosor.. Om du har den visionen av kärleken.. Ja, då kommer du bli besviken på kärlek.
För vad kärlekshistorierna inte visar är vägen till kärleken utan börjar direkt rätt och slätt; "Det var en gång en prins som blev kär i en flicka.." och de visar inte heller vad som händer efter du hittat kärleken, utan klämmer in de så erkända orden i slutet av sagan; "Och de levde alla lyckliga i alla sina dar.."
Det är dags att vakna upp ifrån sagornas och filmernas åh, så fantastiska värld men åh så overkliga scener och förstå att man måste släppa vissa krav och inse att kärlek kommer inte lätt. Och när den väl kommer.. kommer man vara modig nog att släppa in det? Jag tror nog att det är det man ska koncentrera sig på, istället för att lägga all energi på att han ska vara fläckfri. För at the end of the day.. så vill vi bara vara med den som gör oss glad, som får dig att känna dig trygg och gör så att du, på något oförklarligt sätt, är galen i honom.
letters


manic sathurday
Hooola! Ligger just nu i våran sköna soffa här i Avesta och tittar på Glamourama. Vaknade idag med en helvetes-jävla-halsont så jag känner mig inte värst piggelin idag. Ensam är jag också i huset eftersom min pappa, Linda och Chloé är på dop i Stockholm och dem kommer inte hem försen ikväll så jag får försöka underhålla mig själv tills dess. Hörs, puss!
dagens låt
Idag har jag tagit mig an denna fantastiska låt på min keyboard. Inte alls svår. Men jag känner att jag är i desperat behov av en sustainpedal eller ja, om jag fick bestämma så skulle jag ha ett svart piano med en fin klang. Men man kan ju inte ha allt.
..

bild från weheartit.com
typografi av mig.
jag vet inte vad jag ska säga, jag är hänförd.
Det är ett mysterium att jag inte tagit mig tiden att lyssna igenom Coldplay försen nu. Jag har ju hört ni vet, Fix you, Viva La Vida, Clocks, ja alla de här självklara. Men fy fan. Jag är hänförd. Deras musik, det går inte att beskriva. JÄVLA FUCKING MÄSTERVERK!
estocolmo
Sedan var det dags för uppropet. Ja, det var ju in och sedan ut som gällde. Dem ropade bara upp namnen och sedan var det klart. Vi fick då veta att kl.11 skulle vi ha ett diagnostest, så det blev ännu mer väntan på den spanska institutionen. Kl.12 var jag färdig med testet, mötte upp Josse och lunchade. Sedan var det dags för Josses upprop, var exakt likadant där. In, ut och sen var det klart. Japp.
Vi tog sedan tunnelbanan in till Medborgarplatsen där vi satt oss och fikade på ett mysigt ställe med ansiktena vända ut mot fönstret och vi kommenterade, skrattade åt och pratade om folk som gick förbi. Och nu ska jag berätta kanske det bästa; JAG HAR SETT TEXAS OLSSON!!! TEXAS OLSSON! Jag har skrivit om honom här i bloggen innan och jag förstår om vissa av er nu tänker; Vem sjutton är Texas Olsson? Texas Olsson är en föredetta elithandbollsspelare som sadlade om till modell och jag ska säga såhär; Det var inte nådigt att se honom live alltså. Det var en fröjd för ögat. Ögongodis.

Jag lovar, han är minst sagt lika het i verkligheten! Om inte hetare.
Efter mycket prat, skratt, folk, ännu mer prat och i försök att hämta sig från att sett Texas så drog vi oss hemåt med blåa. Jag sa hejdå till Josse vid Stadshagen och jag fortsatte vidare till Näckrosen för att komma till Filmstaden där min pappa och kusin Markus mötte upp mig. Kvällen följdes av; mat, vin, ännu mer vin, lite historia om Filmstaden följt av youtube-klipp-tittande och Solsidan-maraton. Otroligt trevligt. Jag stupade i säng efter denna dag. Helt matt. Dagen därpå fick jag verkligen sova ut och dra mig i sängen enda fram till kl.12 och sedan blev det dusch och tv-tittande fram tills pappa kom hem och bokade en tågbiljett till mig. Satt mig på tunnelbanan in till T-centralen och hoppade på tåget. Och nu sitter jag här, tillbaka i Avesta. På måndag åker jag tillbaka. Nu börjar allvaret. GAH :D
jag känner igen den här känslan allt för väl, den tar mig tillbaka två år i tiden
Det blir ett kort inlägg nu på morgonen här. Jo precis, så som det står på min rubrik; jag känner igen den här känslan allt för väl. Jag har kännt såhär förut, den här klumpen i magen, den här oron i bröstet, den här nervositeten och även om jag vet att det är bra att känna såhär så vet jag inte om jag gillar den. Det är lite av en hatkärlek.
För två år sedan så flyttade jag ner till Spanien för första gången och det var exakt samma känsla, fast tusen gånger värre. Men jag vet att allt kommer släppa när jag är på plats och det kommer absolut kännas som en lättnad när det är över. Ett upprop och diagnostest på en inskrivningsdag på universitetet kan väl inte vara så farligt? Önska mig lycka till!
love pt2




love..
IT'S TIME!

God morgon allihopa! Jag hade kollat fel på min lapp och trodde jag skulle på upprop den 19;e, men så var icke fallet. När jag dubbelcheckade så såg jag ju att det var den 18;e och detta var dessutom i natt när jag låg och grubblade på saker.
Så jag har nog sovit en timme eller två inatt och eftersom jag trodde min pappa skulle åka till jobbet i Stockholm på morgonen så gick jag upp kl.7 och började göra mig i ordning. Sen när min pappa kommer ner runt halv 8 och frågar vad jag gör uppe så tidigt så berättar jag det hela. Men då säger han att han ska ju inte åka försen på eftermiddagen till Stockholm. JAHA! TACK! Nydushad, påklädd och färdigsminkad och allt är jag sittandes här.
Men vad ska man göra? Men imorgon är det iallafall upprop för mig!! Kan inte fatta att det är snart dags att ta mitt pick och pack och flytta till storstan, känns väldigt overkligt. Ska ringa och kolla med Josse lite senare, tror faktiskt hon också skulle ha upprop den 18;e, om jag inte minns fel. Tyckte väl att det var konstigt att vi hade upprop på olika dagar när vi är på samma institution på universitetet.. Jag kanske borde skaffa glasögon?
when a door closes, a window opens
Min dag har innehållit sovmorgon, datorn/musik, laguna beach maraton, datorn/musik, åkte till pappa, måla på huset och sedan så vill jag faktiskt dela med mig av en sak som är rätt stor för mig som jag gjorde idag; jag har skrivit min allra första hela låt. Allt bara föll på plats den här gången när jag satt med gitarren, antagligen för att jag visste vad jag ville ha sagt och det tog bara en timme att få ihop låten, så jag antar att det verkligen är så som dem säger; när en dörr stängs öppnas ett fönster. Det kändes bra att få ut saker på papper, det får mig att se saker med klarare ögon. Riktig härlig känsla. PUSS!
I just want to run away, turn my back, erase all this pain now. wouldn't it just be nice? to drive away, start again every time
dance, laugh, live
Tack tjejor för en himla kul kväll igår! Förfest-drickande hos Mals, skratt och dans på krogen. Något som jag verkligen älskar med att gå ut, är att man inte behöver tänka på något annat än just då och man glömmer bort alla problem för den kvällen. Att dansa som om det inte fanns någon morgondag och skratta med vännerna, då mår jag bra.
för fyra minuter så får jag vara nio igen

Igår var jag hos min gammelmormor i Borlänge. Timmar av pratande, fikande och flertal koppar kaffe i huset i Kvarnsveden, en sväng till hennes stuga (på bilden) som hon inte hade varit till på väldigt väldigt länge och sedan tillbaka till huset för lunch och såklart ännu mer fika och kaffe efter det. Så det drog verkligen ut på tiden så fick lite panik i slutet eftersom jag skulle hem och göra mig i ordning inför en utgång med tjejorna.
Mamma fick en tripp down memory-lane och blev väl lite nostalgisk då hon spenderat många sommrar i stugan när hon var liten. Så jag tänkte bjuda på en låt som tar mig down memory-lane och får mig att känna riktig mycket nostalgi..
Jag älskade den här låten när jag var liten och gör det fortfarande. Lene Marlin var en av mina första idoler och den här låten tar mig tillbaka till när jag bodde i Göteborg.
När allting var så enkelt och för fyra minuter så får jag vara nio igen.
earlybird
God morgon alla earlybirds! Kanske inte är någon som är vaken än? Sitter och lyssnar på älskade Oskar Linnros och dricker morgonkaffet. Ska åka iväg snart till Borlänge för att lämna in min dator på lagning och sen åker vi till gammelmormor, fikar och drar sedan vidare till hennes stuga. Ikväll blir det utgång med tjejorna, så nu blir det att tagga! TAGGA! pusspusspuss
one tree hill music
Så kommentera mera! Enjoy the music, MEGAPUSS!
knäsvag
Magnus Weideskog framför Robyns Dancing on my own och hans egna låt Förlåt.
Som vanligt så blir jag otroligt knäsvag för denna kille när han sjunger och spelar.
-
LIVE-LÖPET

I samband med Rockbjörnen presenterar Aftonbladet; LIVE-LÖPET! Det är gratis-konserter på nätet. Inför konserterna släpps 20 000 digitala biljetter som gör att du kan komma in i den digitala arenan och kolla på artisten som just då står live inne i en studio och spelar. Här uppe så visar aftonbladet hur det kommer se ut och det kommer finnas massor av funktioner som artisterna kommer kunna följa samtidigt på en bildskärm medans de spelar i studion. Hur jävla coolt är det inte? Biljetterna släpps den 14;e augusti kl.12!! Robyn är min första prio.